Som min mamma hade berättat dagen innan min födelsedag var pappa borta när jag vaknade, han var och köpte tårta. Jag låg kvar i sängen och försökte sova i värmen medan mina små systrar sprang omkring och viskade om presenter. Efter ett tag kom familjen in och började sjunga. Dom hade med sig paket som jag försökte öppna långsamt men ville bara slita upp. (Alltid lika spännande  ) Jag fick en helt underbar klänning (som jag hade på mig på skolavslutningen), ett halsband, 2 tofsar med tyg typ och ett hopprep som räknar hur många varv man hoppar och hur snabbt man hoppar. Efter det så tog jag på mig klänningen och gick ut till bordet där dom hade dukat upp frukost och tårta. En chokladtårta som var väldigt god. Efter det så tog vi det lugnt innan vi bestämde oss för att åka iväg till en äventyrs lekpark. Vädret var molnigt med några regnskurar. Vid äventyrslekparken var det några (dom flesta) som följde med och klättrade i träd och i en hinderbana. Men jag (som inte gillar att klättra och hade varit sjuk) gick runt och tittade i dom små affärerna. Jag hittade en choklad affär, och blev kär   . Sen hittade jag en affär med massor av söta stenar där jag köpte en sten som det stod "Best friend" på. Efter ett tag åkte jag och min pappa (som inte heller klättrade) tillbaka till stället där vi sov och hämtade min mamma och mina systrar. När vi kom tillbaka till äventyrslekparken (som egentligen inte var en äventyrslekpark men jag har inget bättre namn) med mina systrar och min mamma var det lunch tid. Så vi gick till ett litet typ café och köpte mat. När maten var uppäten så var dom som hade klättrat klara och vi åkte hem. När vi kom hem var det nästan sol och vi gick till stranden där vi badade, solade, byggde sandslott, tittade i grottor och snorklade. Det var väldigt kul. När det var över tog jag en dusch och var klar strax före middagen. Då hade jag fått lite feber igen (inte så konstigt för jag hade badat och varit i solen i många timmar    ) men bättre lite feber och haft en kul dag än feberfri men uttråkat   När vi kom till middagen serverades den på samma sätt som förra gången, ur stora häxkittlar. Men maten var god och när den nästan var slut ställer sig en i gruppen upp och säger något som tyvärr inte mins exakt men det handlar iallafall om att en i gruppen fyller år och vi visste inte vad hon ville ha i present så vi frågade hennes mamma och hon sa: kläder. Sen lyfte dom fram 2/3 paket (dåligt minne) som innehöll en kortärmad vit tröja med spets, ett jätte snyggt brunt bälte och en söt klänning. På ett av paketets papper stod det "Grattis Adelina 13 år!" och sedan hade alla i gruppen skrivit sina namn på det.  Jag har ramat in det   Sen så kommer en som jobbar på värdshuset ut och bär på en likadan tårta jag fick vid morgonen men med nötter, några blad och färska jordgubbar på!! För mig (som fyller år i januari) var det fösta gången jag hade färska jordgubbar på tårtan. När tårtan var slut var jag trött (mest pga febern ) men då stälde jag mig upp sa tack till alla och gick och till sängs efter en underbar födelsedag med underbara människor omkring mig. Om det är någon som var med till Sydafrika resan som läser det här vill jag säga tack en extra gång till er.   

Vid frukosten 

Choklad affären 

Djur som vi träffade vid äventyrslekparken 

Dags för middag 

Under middagen 

Paket öppning 

Tårta!!  

Och den underbara dagen slutade med en solnedgång...  

Ses! 

Som rubriken säger var det här dagen innan min födelsedag, och under natten hade jag fått minst 40 graders feber. Så denna dag tillbringade jag gråtande i min säng, vädret var sådär, lite regn men lite sol. Mina syskon och mina föräldrar lämnade mig själv och åkte iväg och köpte presenter. Min bror gjorde många roliga saker som att snorkla (som jag också ville göra) men det ordnade sig sen. Under dagen filmade jag också en fånig film som ni tyvärr inte kommer få se för den är så fånig. Den handlade om ett intervju program där vi intervjuade mina systrars nya dockor. På kvällen mådde jag bättre men hade fortfarande lite feber. Vi åt god middag ur häxkittlar och tittade på stjärnorna innan iallafall min familj gick till sängs. Jag som den natten sov med huvudet typ 1dm från det öppna fönstret sov inte så mycket den natten pga regn, åska och ungdomar som festade. Jag fick på morgonen höra en spännande historia om att mamma gått ut till dom och pratat och gett dom stearinljus och apelsiner. Eftersom att jag inte hörde det på natten måste jag visst sovit några timmar. 

Bilder från middagen

kort inlägg men hoppas ni gillade det!

ses! 

Vi fick lite sov morgon den 7 januari innan vi packade ihop våra grejer och gick till en liten kyrka och var på en gudstjänst innan vi satte oss i bilarna och åkte vidare mot Sedgefield. Bilfärden tog ungefär 5 timmar. Vi åkte förbi ett vattenfall och stannade för att äta glass  Men det var ganska roligt att åka bil för man såg mycket ooch det var fint och inte trångt i bilen. När vi kom fram blev alla väldigt förvånade, på ett positivt sätt. Vandrar hemmet som vi bodde på stod PÅ STRANDEN!! Inte bara nära utan PÅ!! Det var jätte mysigt och fint där. Allt hade som samma tema och det var jätte mysigt. Det ända negativa var att våran fläkt på rummet funderade inte, och det var varmt, väldigt varmt. Pga det och att jag redan var förkyld så fick jag hög feber under natten. Men i allafall, när vi kom fram och hade packat upp sprang några ner och badade på den otroligt stora och fina stranden. Men man fick inte gå för långt ut för det var väldigt stora vågor. Vi åt på resturangen vid vandrarhemmet den kvällen och det var jätte gott. På natten fick jag ju feber, jag var så varm att jag typ skrek. Mamma blötte en handduk och la på min rygg och när man hade vänt den några gånger då var den torr!. Jag började gråta (pga att jag inte ville vara sjuk och jag fyller år den 9.e och det var den 7.e på natten)  och tårarna som kom ut från mig var så varma att jag brände både ögon och kinder. Jag är ingen läkare och vi hade ingen sak att ta tempen med men jag vet att det där var minst 40 grader. Jag visste inte om jag skulle kunna fira min födelsedag och göra något av dom roliga aktiviteterna dom sista dagarna. Enligt mig, i den stunden var RESAN FÖRSTÖRD! (fast det var ju bara feber och det kunde varit värre och jag kunde blivit sjuk första dagen, men jag har ibland svårt att se den ljusa sidan  )

Ingen visste hur resan skulle gå, ingen visste fortsättningen, ingen visste vad som skulle ske...(ÖVERDRIVET  Men lite spännande) 

På väg till gudstjänsten

kyrkan 

Amos och hans kompis   Han är pastor colins barnbarn (Pastor colin jobbar med prodjektet pambili, han och hans familj följde också med till volmoed.) 

Vid vattenfallet 

I sedgefield 

vid stranden

En film med dom modiga badarna!   

Hoppas ni gillade inlägget! 

ses!

Denna dag tillbringades för det mesta innomhus pga av regnigt väder men med några få undantag som innehöll en utflyckt och träning   Vi (Mamma, jag och mina tre systrar)  träffade två barn vars morföräldrar jobbade på retreat gården som visade oss runt litegrann. Vi fick se träd, växter, stenar, vatten, kristaller och en tomtemor med bikini (Dom firar jul mitt i sommaren så).  Utflyckten var egentligen en jakt på grodor men vi fick inte se en enda, men vi fick se ett vattenfall. Vid vattenfallet begravde vi också en fågel som vi hittat död. (RIP lilla fågel från sydafrika). På hemvägen från vattenfallet som låg 10 minuter från retreat gården träffade vi  barnens mamma som var orolig pga att både hon och barnens mormor hade sagt att dom inte fick gå till vattenfallet för att det hade varit översvämning där. Men barnen hade visst glömt det när dom följde efter grodorna    . När vi kommit hem, blöta men glada följde jag med min mamma ut i regnet på en promenad. Det var mysigt. När vi kom hem igen dushade jag sedan tog vi det lugnt. Vid middags tid gick vi till ett större hus där vi åt middag tillsammans och hade trevligt och min brorsa fick en ny kompis ( En söt, cool 5 årig kille som kunde dansa). Den kvällen somnade vi tidigt.   

Besöket vi fick på natten 

Gården och huset 

Tomtemor

Ett träd som hette något speciellt och var speciellt på något sätt men jag har glömt bort det  

På grodjakt 

Mot vattenfallet 

Vid vattenfallet

Fågelgraven

Kristall stenen 

Hoppas ni gillade detta inlägg! Glöm inte bort att ställa en fråga om det är något mer ni vill veta. 

Ses!

Först vill jag bara be om ursäkt för mina tråkiga rubriker, har inget kreativt namn på dom olika dagarna. Den 5 januari lämnade vi Kapstaden och åkte vidare mot Hermanus och sedan till retreat gården Volmoed. Gården, som förut hade varit en handels trädgård och innehöll vissa unika växter var underbart fin och vi hyrde en liten stuga som vi bodde i och den var underbart söt. De regnade väldigt mycket den kvällen men det var ganska mysigt så vi gjorde en god middag och satt och bara njöt. Vi gick och la oss tidigt för att orka med resten av dagarna. (Vi gjorde, som ni förstår, inte så mycket annat än att åka bil och äta och sova den dagen  Inte så intressant men  ni får höra om dom andra dagarna sen) 

På väg!

Gården

Lite dåliga bilder på rummet  

Middagen!

Ses!

Som ni förstår (pga rubriken) så besökte vi Robben Island den 4 januari år 2014 den 7 dagen vi var i Sydafrika. Jag hade många förväntningar eftersom att jag hört mycket om det och har kompisar som är intresserade av Nelson Mandela. Det kändes spännande att få se det med egna ögon. men jag hade nästan ingen aning av vad vi skulle få se. Jag visste att vi skulle få se ett fängelse men det var typ allt jag visste. Vi vaknade iallafall klockan 6.00 för att snabbt äta yogurt ur små plastförpackningar. Sedan packade vi vår stora fina hyrbil full med väskor som för det mesta innehöll vattenflaskor som var till hälften fyllda med is. Vi åkte iallafall med vår bil ut till havet där vi steg på en båt (som jag förövrigt tyckte var mysig) som tog oss ut till ön. Båtresan gick bra och bara en av mina mindre systrar spydde. Vilket var tråkigt men förstående eftersom att båten guppade ganska så jätte mycket   

När vi kom fram steg vi av båten och hoppade på en buss som tog oss runt hela ön medan en kille berättade så vi fick se och veta mer saker om ön. Då lärde jag mig att ön, innan den blev ett fängelse var ett ställa dit folk som hade spetälska/lepra fick komma och leva den sista tiden av sitt liv. På ön finns också många fina djur som sköldpaddor. Nu får man bo på ön men husen får inte byggas om på utsidan. 

Efter bussturen fick vi gå in i ett av husen som användes som fängelse och vi fick veta mer. Den som berättade saker för oss då var en man som hade varit fånge på Robben Islan. Han berättade t ex att det bodde 36 personer i ett rum (Rummen var ungefär lika stora som ett klassrum.) och dom sov på mattor från början sedan kom det sängar. Fångarna torterades på många sätt och fick bara ta emot 2 besök och skicka 2 brev per år. Om man gjorde något olagligt hamnade man i en cell och i cellen satt man i 23 och en halv timme varje dygn. När man blev satt i sin cell kunde satt man olika länge ibland 3 månader och ibland 9 månader. 

Efter rundturen så fick vi gå till en souvenir butik där jag köpte ett halsband och en magnet med ett mandela citat. Sedan tog vi båten tillbaka och tillbringade resten av dagen vid Waterfront där vi åt, åkte typ ett pariserhjul och shoppade. Det kändes som att dagen hade gett mig mycket nya historier att berätta men det var skönt att få lägga sig i sängen på kvällen.

Båten vi åkte med

En kyrkogård från innan ön blev fängelse

En skölpadda

Ett stenbrott där fångarna arbetade 8 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Grottan på bilden användes som toalett och ett ställe där dom sov. Det luktade så illa så vakterna gick aldrig dit och där började fångarna prata politik och lära varandra saker.

Fången som berättade allt för oss

Där dom sov (36 pers)

Toaletterna

Nelson Mandelas cell

En cool båt på vägen hem   

Fortfarande en cool båt på vägen hem  

När vi åkte Pariserhjulet fast inte pariserhjulet   

Coola akrobater vid waterfront

Akrobaterna 

  Akrobaterna 

Det här inlägget vill jag bara avsluta med lite info från nutiden. Nu i en vecka har det bott sydafrikaner hos oss som kommit hit med Life zone. Det var några dansare också. Jag måste bara få säga att det ar varit jätte kul och jag måste verkligen få träffa dom igen. Så otroligt underbara människor. Saknar dom redan.   

ses!

Dag 6 var en ganska lugn dag, iallafall för mig. Jag sov ganska länge på morgonen och satte mig i solen och åt frukost. Min pappa och min bror åkte i väg på någon fotbollsgrej men jag ville inte följa med så jag, min mamma och mina 3 systrar promenerade iväg längst vägen mot Alabaster. Alabaster är som en klädaffär, typ, men på övervåningen finns en lokal där ofta gruppen samlades. Vi åt också några middagar där. Hon som äger Alabaster är nog en av dom finaste kvinnorna på jorden. Hon säljer fina kläder till mörkhyade kvinnor som ofta är överviktiga och får betala mer för kläderna (betala för tyget). Mamma och några andra från gruppen satt och pratade med henne hela dagen medan jag och mina systrar hjälptes åt att pyssla små böcker som dom skulle sälja eller ge bort, jag vet inte helt. Men underförmiddagen så ringde pappa och frågade om jag ville vara med på "dansworkshoppen" som några från gruppen skulle anordna. Jag sa ja och pappa kom och hämtade mig. Det var kul att dansa, speciellt med gruppen jag dansade med.  Sedan åt vi och sen vet jag inte så mycket mer. Jag tror att vi gick till någon affär och köpte mat mm. Det var skönt med en lugn dag efter allt som hänt men efter denna lugna dag så fortsatte resan och vårt äventyr, på andra sidan jorden. 

Alabaster väggen

Mina koncentrerade systrar medan dom pysslar

Bilder från alabaster. Om jag ska beskriva Alabaster med ett ord så skulle ordet vara "Hemma" 

Hoppas ni tycker om det jag skriver om sydafrika. Om ni vill veta något mer så kan ni bara fråga eller komentera. 

Ses! 

Dag 5 gick vi upp tidigt för att samlas och knöla in våra överfulla väskor i våra hyr bilar och åka iväg. Den morgonen åkte vi förbi Khayelitsha som är den största kåkstaden i Kapstaden området. Jag blev väldigt chockad när jag såg det, men det värsta var att vi nys hade åkt förbi Water front som är centrum där det är höghus och gallerior! Sedan åker man bara en kort stund och kommer till Khayelitsha där det bor 1 miljfion människor och har hus som är mindre än våran toalett!!!!   Sen den stunden så har min syn på mycket förändrats. Sedan åkte vi iallafall vidare mot Strand där ett av dom projekten som vi skulle besöka låg. Idag var det phambili vi skulle besöka och det är en kyrka som man gjort om till vårdcentral och tandläkarmottagning för att hjälpa dom som bor i området. Det här området är bättre än Khayelitsha men fortfarande inte ett område i överflöd. Mellan måndag till Lördag tar dom emot patienser och dom delar ut minst 100 portioner mat varje dag eftersom att många i området är HIV smittade och medicinen hjälper bara om man får i sig tillräckligt mycket näring. När vi kom ditt blev vi välkomnade som kungligheter. Dom uppträde och hade gjort fint i kyrkan med svenska flaggor och julgranar. Efter ett tag erbjöd sig några att ge oss en rundvandring i området och jag, mamma, Aina och Astrid blev med i den första gruppen. När vi gick runt så märkte jag att dom i kyrkan hade kontakt med dom flesta i området och hälsade på varje människa som gick förbi. På vägen började jag också prata med Abigail som gick med oss i gruppen. Hon var 16 år och vi håller fortfarande kontakten genom mobilen. Dom berättade under rund turen och vi fick se allt från vanliga hus till små affärer till en frisör salong. Men ett av det största minnena var nog när vi fick gå in till en dag mamma. Det syntes på henne att hon inte var så rik men på något sätt så kändes kärleken i luften. Det var bara ren glädje i luften i det rummet. Hon berättade att hon tar hand om 30 barn i bara sitt hus ( på 2 rum) och i sitt garage. Hon har också 2 medhjälpare. Min mamma som jobbar på en förskola frågade "Men får du något betalt?" på engelska förstås men. Då svarade hon " Dom föräldrar som har råd ger mig en slant men annars gör jag det gratis." Då frågade min mamma "Men varför gör du allt det här då?" och kvinnan svarade " Föräldrarna åker iväg på dagarna och tigger, jobbar eller stjäl och medan barnen lämnas  ensamma på gatan. Jag tycker inte dom ska springa själva på gatan så jag ger dom kärlek och lite utbildning, jag tycker det är viktigt med utbildning." Mannen som guidade oss gav sitt nummer till kvinnan och sa att han skulle hjälpa henne så hon fick bidrag från kommunen. Sen när vi gick ut såg vi att det satt bokstäver i taket och vi såg några få leksaker. Utanför stod det några mycket magra men väldigt glada barn. När vi kom tillbaka följde jag med Abigail och några andra barn runt kyrkan till en liten fotbolls plan och där sprang massor av barn, både från grupp (Access, vi från Sverige)  och barn från området, runt med en liten boll. Det var härligt att höra skratt, fast jag höll på att dö av värmeslag. När vi kom tillbaka fick vi äta efter att vi från sverige överlämnade pengar och andra gåvor. Jag som är med i söndagsklubben ( som samlar pengar till pambii projektet) hade gjort en film från våran kyrka och fyllt en pärm med teckningar från oss barn som jag gav till dom. Sedan åkte vi där ifrån och åkte till en restaurang. Resturangen (som egentligen var som en stor marknad typ  ) bestod av flera affärer och små barer och ett tält med massor av vagnar med mat på inuti. När man hade betalt fick man ansiktsmålning (alla fick) innan man fick gå och hämta mat. Maten var jätte god men vissa i gruppen hade inte sådan aptit. Att äta mycket god mat direkt efter att man varit i ett fattigt område och sätt människorna där. Men jag tänker att visst man behöver inte köpa världens dyraste mat och man kan skänka pengar till dom mer behövande men, dom fattigas munnar blir inte fulla av att jag inte äter, eller? Under kvällen fick vi också se upträdanden och andra saker, det var kul. Kvällen blev vacker och stjärnklar men också sen så det var skönt att lägga sig i sängen. Mitt huvud var helt snurrig, både för att jagvar trött men också för att jag sätt så mycket på samma dag. Det kändes som flera olika världar, trots att allt var på samma plats, något som för mig, just då, var svårt att förstå.

Khayelitsha (En bild tagen från bilen)

När vi blev välkomnade 

Kyrkans scen

               Bilder från rundvandringen

I ett sånt här hus bodde 2-3 familjer               

En liten affär

Jag och min lilla syster tillsammans med 3 barn från området

Dag mammans hus

Bilder inne i dag mammans hus

En bild från ett uppträdande

Från vänster: Abigails syster, Abigails mamma (Som tar hand om deras söndagsskola), Abigail och jag

Barn vid dag mamman

Bilder från resturangen

  
  Videor från resturangen

  Videor från fotbollsplanen vid phambilli

Ses!